Många av oss inklusive mig själv vill många gånger ha ”koll på läget”, veta vad som ska hända och vad man ska göra. Oftast blir budskapet från våra guider att ”Följ flödet”.

Jag ska nu ta er tillbaka till en period av mitt liv då mycket hände under väldigt kort tid och jag kan inte kalla det annat än att jag var i ett flöde av synkronicitet och som till slut ledde mig till att påbörja min mediala utbildning.

Jag är hos min väninna i Umeå sommaren 2004. Det är ytterligare en semestervecka som jag ska spendera ihop med henne. Ligga på klipporna och sola, ha mysiga samtal och göra små utflykter i omgivningen. I stort sett inget av det hände men en hel del annat. Det mesta under en veckas tid.

Fredag
Jag hade problem med min rygg och fick healing av min väninna och hennes vänner. Tre personer gav mig healing samtidigt. Det var som om jag blev nockad av kraften. Jag tappade nästan andan. Jag började förstå att healing kanske faktiskt existerade vilket jag inte hade trott på tidigare. Jag hade varit mycket skeptisk till det innan.

Måndag
Nästa händelse var att min väninna fick hjälp med att rensa och balansera energier i sitt hem. Det har jag tidigare skrivit om i inlägget ”Ödmjukhet inför livet”. Då blev jag medveten om att jag kände bortgångna personer. Min väninnas son hade ”fastnad mellan våra världar” och jag hade känt honom.

Onsdag-Torsdag
Jag hamnade på kurs för att lära mig använda pekare, känna i auror, känna in guider och att meditera. Meditationen hölls på Umeå bildmuseum där en stor utställning med Hilma af Klints verk fanns. När jag kom in och såg alla hennes tavlor så fick jag en känsla av att ”ha kommit hem”. Allt kändes bara så bra.

Under kursen gav vi healing till en person som hade behov av det och jag hade ingen aning om hur jag skulle göra men jag tittade på hur de andra gjorde och gjorde likadant. Jag kommer ihåg att jag kom på att ”Nej men… det här har jag ju drömt om att jag gör, att jag skickar energi ifrån mig till andra människor”. Åter ett uppvaknande.

Vi fortsätter kursen med att försöka känna in guider. Jag upptäcker att jag har två manliga guider med mig. De följde mig sedan under en längre tid och var alltid med mig.

Vi går med pekare för att leta currylinjer, hartmanlinjer och att leta vatten och det fungerar. Jag känner mig en aning ”flummig”, vad är det egentligen för kurs jag hamnat på men det känns roligt och jag släpper mina intellektuella och logiska tankar.

I slutet av kursen mediterar vi en sista gång och en av oss går i trans. Till allas förvåning är det Hilma af Klint som kommer igenom och börjar tala till oss. Hon säger bl a ”att vi alla har haft jobbiga liv och nu ska få lite extra hjälp framåt i vår andliga utveckling. Vi ska också ha en viss persons tavlor i våra behandlingsrum”. En märklig känsla att höra det. ….och behandlingsrum, vadå? Jag jobbade då som projektledare på IBM och behandlingsrum fanns inte på kartan för mig. Nu har jag det dock, ca 10 år senare.

Fredag
Kursen tar slut och veckan fortsätter med att jag och min väninna får låna ett regressionsband för att göra regressioner, gå tillbaka till tidigare liv. Vi gör en regression ihop och jag får upp minnen från ett tidigare liv i Frankrike och USA. Det livet slutar med att jag dör genom att bli påkörd av en hästdroska och min höft blir krossad. Inte så konstigt kanske att jag i det här livet har problem med mina höfter. Förstår också varför jag har träffat på en del människor i det här livet.

Lördag
Veckan tar slut och jag åker hem till Stockholm igen. Att jag kände mig omtumlad och omskakad är en underdrift. Så mycket annorlunda saker hade hänt mig och jag frågade mig ”Vad hade jag egentligen varit med om?” Jag kommer ihåg att jag sa till mig själv ”Det är verkligen som det står i böckerna jag läst”. Jag hade verkligen fått en hel del att fundera på.

Ca en månad senare åker jag åter till min väninnan i Umeå. Vi ska meditera en sista gång framför Hilma af Klints tavlor. Härligt att återse alla men inget särskilt händer för oss och vi är alla lite besvikna då vi hade hoppats på besök av Hilma igen. Något annat händer dock då jag och min väninna är hemma hos henne. Jag känner en energi som kommer in i hennes vardagsrum och helt plötsligt så sitter jag och förmedlar information från den ”personen”, en person som min väninna vet helt säkert vem det är. Där någonstans förstod jag att jag var medial.

Alla dessa händelser under en vecka samt en helg sommaren 2014 leder sedan vidare till att jag i december 2004 har ett samtal med min farbror som var Reikkimaster och inne på det andliga området och han säger ”Ja men då måste du ha kontakt med Carina. Hon håller också på med det där” . Jag får kontakt med Carina och som sedan leder till att jag börjar gå en Intuitions-cirkel i början av 2005. På första träffen frågar Carina om jag inte ska gå Mediumkursen som Iris Hall har om några veckor. Jag skrattade och sa ”Ta det lite lugnt jag vet ju knappt vad jag har gett mig in på med den här Intuitionscirkeln”. Carina godtar det svaret men efter kvällens träff vilket är den första så säger Carina ”Du får ta det som du vill men ”dom” (dom där uppe) säger att du ska vara med på Iris Halls Mediumkurs. Jag skrattade och gav upp. Fick telefonnumret och dagen efter ringde jag och anmälde mig till Iris Mediumkurs.

Allt detta som hände under loppet av ca 5 månader var början till att jag idag jobbar som medium och healer på heltid. Det har även varit andra saker som påverkat vilket jag kommer återkomma till men det var detta flöde av synkronicitet som var starten.

Visdomsord: Försök följa flödet. Var uppmärksam på vad som händer dig. Vilka människor du träffar. Vilka andra ”tecken” du ser. Vad maggropen säger du ska göra och inte göra och försök lita på det. Livet kan ta oanade vändningar när du minst anar det.

Trevlig midsommar!